Magkatarr


Det tillhör tyvärr vanligheterna att jag under jul- och nyårshelgerna får magkatarr. Det finns många anledningar: för mycket fet mat, för mycket alkohol, dålig sömn och för mycket stress. Magkatarren kommer även vid andra tillfällen men det har tyvärr blivit en tradition runt julen.

Jag har ätit tabletter i ett par dagar nu men tyvärr har det inte blivit någon förbättring än.

Maten och alkoholen är det som är lättast att fixa till. När jag mår illa är jag dessutom inte speciellt sugen på varken fet mat eller vin. Sömnen försöker jag att rätta till men det går inte att somna bara för att man vill.

Stressen kommer av många olika anledningar. Vi har tyvärr inte kunnat njuta av vår ledighet eftersom vi har städat och fixat inför Håkans födelsedagsmiddag och aldrig bara vart hemma en hel dag och bara tagit det lugnt. Vi ville ha fest för Håkan så vi har ju själva valt det men det blir stressigt ändå.
Jag är en person som vill göra alla andra nöjda och det innebär i slutändan att den enda som inte är glad och nöjd är jag själv, och det är inte bra. Under julen ska man dessutom försöka hinna med att träffa allt och alla, eftersom julen handlar om gemenskap, och det är inte lätt. Håkan säger åt mig att jag bara ska tänka på mig själv men det låter så otroligt själviskt. Jag måste jobba på att inte ta åt mig av andras problem eller ligga sömnlös över att någon är arg eller irriterad på mig. Det är jättesvårt!

Den här veckan som kommer är det fullt upp, vi ska repa med lilla gruppen 3 (!) gånger, vi har födelsedagsfika för Håkan på söndag och jag ska fixa bakningen (det kan bli 70 personer som kommer, redan där känner jag för att ge upp) vi ska dessutom se till att det är rent och fint här hemma (vilket innebär att 20 st flyttkartonger måste försvinna) och att de flesta har någonstans att sitta vilket känns som en omöjlig uppgift.
Förutom det här så har jag en tenta snart och om jag ska hinna läsa allting så måste jag börja nu, och tentan är väldigt viktig för mig och det är den jag måste prioritera! Det är ju mitt "jobb".
 Jag skulle även vilja hinna ut på några promenader och försöka att ta det lite lugnt så att jag kan bli av med magkatarren...



Det här blev ett väldigt deppigt inlägg men ibland är man inte på topp helt enkelt.
Ps. Det här inlägget hade kommit ut betydligt tidigare om inte datorn hade strejkat =( den gör ju alltid det men tyvärr så blir den bara ytterligare en stressfaktor.

Kommentarer
Postat av: Håkan

Vi har haft det stressigt nu och jag tänker på dig 100% av tiden och ska göra allt som står i min makt och förmåga för att avlasta dig, för jag älskar dig över allt annat och vill att du ska må toppen igen! Pussar

2012-01-09 @ 17:31:46
Postat av: Kristin

Tack älskling! Men problemet är ju att du också behöver vila och koppla av, du jobbar och står i och får ju inte heller vila ;-(. Puss!

2012-01-09 @ 18:38:11
URL: http://reising.blogg.se/
Postat av: Anna

Men vännen då! Ok, just den här julen och tiden efter har varit lite extrem, men nu är det nytt år och då tycker jag att du ska infria ett nyårslöfte i efterhand. Ta hand om DIG! Se till att du mår bra och lever det liv DU vill leva. Om någon har synpunkter på det så är det bara att tänka att du ska leva med dig själv 24/7 365 dagar om året. Säg till om det är något jag kan hjälpa dig med! kram

2012-01-09 @ 20:36:21
URL: http://annasviktiga.blogspot.com
Postat av: Stefan

Jag förstår vad du menar syster..Bara att kriga på och planera din tid så du inte stressar för mycket. Planera även in EGEN tid som ni absolut inte får flytta på! Planerar man väl så hinner man även med sig själv! :) Ibland måste man prioritera sig själv före andra! Du fixar det där ska du se! :) Kram

2012-01-09 @ 20:55:48
Postat av: Kristin

Tack fina ni! Jag måste helt enkelt få lite skinn på näsan ibland...jag ska bara lära mig hur ;-). Efter att ha tagit det ganska lugnt idag så känns det lite bättre! KRAM till er.

2012-01-09 @ 21:50:53
URL: http://reising.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0