Hon är här

I måndags kom vår älskade dotter ut till oss. Kl 10.02 hördes en stark röst som skrek tills hon fick ligga på mitt bröst ca 40 minuter senare. Den här gången var det planerat kejsarsnitt så allting gick lugnt till och vi var välinformerade hela tiden.
Hon vägde in på 3878 gr och var 52 cm lång. Den största bebisen hittills, nästan dubbla Lily som vägde in på 2250 gr men hon känns liten ändå eftersom man (jag iallafall) så fort glömmer hur små de är när de kommer ut.

Vi kom hem från BB i onsdags eftermiddag och jag har mått väldigt bra förutom ett hematom (enormt stort och läskigt blåmärke) som jag har fått på rumpan som gör att jag har svårt att sitta och ligga. Jag fick det antagligen under operationen på något sätt men de vet inte hur. Jag hoppas att det försvinner snarast så att jag kan sitta och ligga utan problem.
Egentligen så skulle man i samband med kejsarsnittet ha plockat bort mina äggstockar och äggledare för att minska cancerrisken (jag bär på en muterad gen som gör att jag har hög risk för bröst- och äggstockscancer) men efter samtal med överläkaren i måndags morse så sköt vi på den operationen. Det känns skönt att kunna fokusera på bebisen och hantera gravid- och amningshormoner utan att dessutom vara i klimakteriet samtidigt. Jag ska på nytt samtal i höst så får vi se vad som beslutas då.

Idag tog vi första promenaden. Den blev inte särskilt lång då det är otroligt jobbigt att ha bra hållning när man är nysnittad men vi gick till lekparken där jag kunde sitta och vila på en bänk. Barnen lekte tills regnet kom och sen gick vi hem och fixade lunch.
På eftermiddagen fikade vi hos mina föräldrar och sen blev det middag och läggdags för barnen så att jag och Håkan kunde få njuta av en middag på tu man hand. Vi har förlovningsdag idag så vi köpte take away från Nya Hattfabriken. För åtta år sedan så var vi i New York och Håkan friade uppe i Empire State Building.

Renoveringen är inte klar än men vi kan iallafall börja med att få lite lister på plats imorgon när färgen har torkat så att vi kan få in några hyllor i vardagsrummet så att köket blir mer lättillgängligt. Vi har svårt att ta emot gäster för vi har inga sittplatser förutom två stolar i köket just nu.
På måndag sätter tapetseringen igång i vardagsrummet och när det är klart så kan vi få in soffan igen, det ska bli härligt! Badrummet är nästan klart, vi väntar på kommoden, den som kom var fel storlek så nästa vecka blir nog badrummet klart.

Och så var det det här med namnet. Alla undrar vad vårt lilla underverk ska heta. Vi har några namn som ligger bra till och nu testar vi ett av dem så vi får se om vi bestämmer oss för det.

Alldeles nykläckt
Nyförlovade
Klädd för promenad i kläder från mormor


Gravidfotograferingen

Nu har vi plockat färdigt i vardagsrummet, ätit middag, tvättat, bäddat åt bebisen och packat klart väskan som ska med till BB så snart blir det sängdags för mig, jag är helt slut och det blir en väldigt tidig start imorgon.
 
Här kommer äntligen bilderna från gravidfotogarferingen som vi gjorde vid Sala Silvergruva i maj tillsammans med Photos by Linda. Jag visar inte alla för då skulle det blir ett väldigt långt inlägg men några favoriter som ni kanske inte har sett tidigare kommer här.
Tänk att det är dags imorgon, nu när jag såg bilderna igen så blev jag alldels förväntansfull, och nervositeten släppte litegrann. Jag måste leta upp nyföddbilder på Wilma och Lily så att vi kan jämföra och se vem som är mest lik...
 
Ps. Det är fortfarande något fel på bloggen så bilderna beskärs på höger sida, jag blir galen för hela bilden kommer inte med och jag vet inte hur jag ska lösa det. Ni får ha det i minnet när ni ser bilderna.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Imorgon smäller det

Imorgon är det dags! Då kommer vi äntligen att få träffa bebisen i magen. Jag är lite spänd och nervös, de andra gångerna så har jag inte vetat vilken dag i förväg (inte så konstigt :) men det är en fördel när det är tredje barnet så att man kan planera med barnvakt och packning och allt annat praktiskt.
Tjejerna är lämnade hos mormor och morfar, de var överlyckliga när de fick reda på att de skulle få sova där och ville helst av allt gå dit så fort de vaknade imorse. Jag saknar dem redan och det känns tomt samtidigt som jag borde njuta av en lugn kväll och chansen att få sova ostört för sista gången på ett år eller tre.

Idag har vi tömt vardagsrummet för imorgon sätter renoveringen igång, det ska bli så roligt att se resultatet sen och få möblera om och komma iordning med betydligt mindre grejer än innan renoveringen. Less is more är min nya attityd och nu ska jag bara få med maken på det också.


Besök hos specialistmödravården

Igår var vi iväg till specialistmödravården för att kolla läget på bebisen i magen. Vi fick träffa en jättebra läkare som gick igenom och mätte bebisen noggrant samt tittade på flödet i navelsträngen och andra viktiga saker. Allting såg jättebra ut så nu ska vi tillbaka om 3-4 veckor för nytt ultraljud, ser allt bra ut då så blir det kejsarsnitt i slutet på juni. 
Just nu väger bebisen ca 2 kg vilket är precis på kurvan och till vår förvåning så ligger den med huvudet nedåt. Både Wilma och Lily låg med huvudet uppåt så det var roligt att trean valde den andra varianten. Det kan fortfarande ändras men jag tror att bebisen har bestämt sig. För mig känns det som att det är dags vilken dag som helst, jag känner mig otymplig, har svårt att knyta skor, det känns som att jag vankar fram och foglossningen är inte att leka med. Tidigare graviditeter så har jag känt mig lite smidigare betydligt längre fram, men det kanske beror på att bebisen nu ligger åt andra hållet.

Trädgården är i full blom.

Idag var jag med Lily på förskolan och imorgon går hon sin första dag själv, spännande! Vi var ute hela förmiddagen och det var ljuvligt! När vi kom hem åt vi mellis och efter det fyllde vi upp barnpoolen och tog ut leksaker och vi är fortfarande ute och njuter av sommarvärmen. Det är snart dags att gå in och fixa middag men vi blir nog ute en stund till, det är lika bra att passa på för man vet aldrig hur vädret blir framöver.


Fotografering

Lillan mår bättre och bättre och om hon mår bra imorgon så får vi gå på permission, samma dag som hon var beräknad att komma ut. Det har varit en lång resa men äntligen börjar vi se mållinjen.  
Vi håller tummarna för att det blir så, det ska bli så underbart skönt att få komma hem och få andas frisk luft! 

Hon slutade med inhalationer i lördags och idag tog de bort sonden så nu gäller det att vi kämpar på med amningen, hon orkar inte anstränga sig så mycket än men vi tar lite i taget. Hon är mycket mer lätthanterlig utan alla sladdar och slangar. Inatt sov hon utan övervakning, lite läskigt men jag var så trött så när jag äntligen fick lägga mig vid 4-tiden så somnade jag på en gång och sov som en stock.

Eftersom vi inte har varit hemma än, och min dator fortfarande är iväg på lagning så har jag inte alla bilderna från gravidfotograferingen men här kommer några av dem. Det är fotograf Elin Ivemo http://elinivemo.com som har tagit bilderna. 










Fotograf Elin Ivemo http://elinivemo.com 

Elin Ivemo är en underbar fotograf som är avslappnad och lugn och vet hur man hanterar små barn som hellre vill springa till lekparken, leka med gruset eller undersöka brunnarna än att vara med på kort. Det är ingen stress och jag känner att jag verkligen får ut det jag vill av fotograferingen. Jag gillar också att man får alla bilderna högupplöst så att man kan göra vad man vill med dem. Jag har använt mig av Elin förut och det kommer jag att göra fler gånger! 

Bilderna laddade jag upp via paddan och formatet blev väldigt litet så vi får se hur de ser ut på era datorer, annars får jag fixa det när jag får tillbaka min dator igen. 


En annorlunda start


Från gravidfotograferingen. Fotograf Elin Ivemo http://elinivemo.com 

När jag var gravid så fanns tanken nånstans i bakhuvudet att man inte kan räkna med att allt går galant när det är dags för förlossning och att vi får komma hem med vår bebis efter två dagar. Men då gick tankarna snarare till att det kanske skulle bli kejsarsnitt för det innebär 4 dagar på BB och det kändes som en väldigt lång tid att vara ifrån Wilma. 
Nu har vi varit på sjukhuset i tre veckor och dagarna rullar på. Det är lite långtråkigt men samtidigt så är det det bästa just nu. Det är så ledsamt och tråkigt att vara ifrån Wilma men lillasyster måste må bra innan vi kan åka hem och det är det viktigaste just nu. Jag är så tacksam över mina föräldrar som har hand om Wilma, tre veckor är en lång tid när det gäller att ta hand om en underbar, men väldigt bestämd, 1,5 åring.
W i lekparken.




Lillan, som vi ofta kallar henne, blir tre veckor idag. Hon föddes för tidigt (36+1) och var en lättviktare så efter två dagar på BB kom vi till avd. 69 för att hon skulle få komma i kapp lite och öka i vikt. 
Hon blev förkyld och förra måndagen konstaterades det att hon drabbats av rs-virus (dagen efter vår permission). Det finns ingen medicin mot det men man kan lindra symptomen. Vi har haft en riktig berg- och dalbana de senaste veckorna men nu känns det som att det går åt rätt håll. Hon känns väldigt frisk jämfört med för en vecka sen. 
Jag håller tummarna för att vi får komma hem någon gång nästa vecka men läkarna vågar inte säga något än. 

Idag var det dags för mätning och hon stoltserar nu med 49 cm! Vikten är 2610 gr så det går uppåt. 
Som ni ser på första bilden så har vi fått bilderna från gravidfotograferingen, ni ska få se fler bilder inom kort. Jag är så nöjd med dem och så glad att vi hann göra det. 

Vi har fått tillökning!

Lite lik sin storasyster men hon har även drag från min sida av släkten så det ska bli spännande att se hur hon ser ut om någon månad💕. 

I fredags föddes vår lilla prinsessa! Hon vägde in på 2250 gr och är 47 cm lång. Det var inte dags än på en månad så nu vilar vi ut och kryar på oss på avd. 69. Det är en jättefin, nyrenoverad avdelning som är väldigt lugn. Vi har ett stort rum med alla tänkbara resurser man kan behöva. Vi blir väl omhändertagna av den gulliga personalen. När lillskruttan mår bättre och vi har fått landa i allt så kommer det nog en berättelse om fredagen. 

Idag är det 8 år sedan jag och Håkan träffades! Jag kom på det imorse, här på sjukhuset så går dagarna utan att man har riktig koll på datumen men det är fint att vi har spenderat dagen tillsammans.

Vår festmåltid bestod av två matlådor från sjukhusaffären och så hade Håkan köpt varsin trisslott till oss. 
Vi har hunnit med mycket under åren som gått och det bästa vi har gjort är förstås våra underbara döttrar! 


Vi saknar storasyster Wilma som bara den! Hon har det bra hos mormor och morfar men vi hoppas att vi snart får komma hem och pussa på henne! 


Spännande morgondag

Jag hann aldrig med att uppdatera igår, dagen gick i ett och vi kom hem sent.
Barnmorskebesöket gick ganska bra. Vi pratade lite om önskemål/förväntningar under förlossningen och vad gäller amning. 
Blodproverna gick inte alls (efter ett antal försök fick vi ge upp) så imorse när jag hade lämnat W fick jag åka till labbet för ett nytt försök. Jag fick vänta i över en timme men efter 1 minut inne hos sköterskan så var det klart så det var skönt att det gick bättre idag. 

Imorgon smäller det, då ska vi på ultraljud och se hur bebisen ligger. Wilma låg med rumpan nedåt vilket inte upptäcktes innan förlossningen så den här gången ska de titta med ultraljud för att vara säkra. Om bebisen ligger fel så blir det ett vändningsförsök. Det låter inte så roligt så jag håller tummarna för att den ligger rätt. 
På väg hem från förskolan. Idag var hon inte riktigt på humör så det slutade med att jag fick bära hem henne, det är tur att det är nära. 

Det blir tidig uppstigning imorgon. Vi ska vara på specialistmödravården tidigt och innan dess ska vi lämna Wilma hos morfar så nu är det snart dags att krypa ner i sängen. 

Snart dags för barnmorskan

Wilma är lämnad på föris, det blev lite stressigt men vi hann dit i tid. Hon har börjat vakna vid 23-tiden och har svårt att somna om vilket gör att hon gärna sover länge på morgonen, lite för länge för att vi ska hinna med allt vi ska göra innan vi ska gå. 
Min frukost hanns inte med så den intar jag istället nu framför Nyhetsmorgon, mysigt! 
Den har sett likadan ut de senaste månaderna. En mjuk macka med leverpastej för järnets skull, och ett kokt ägg på ryvita, det godaste knäckebrödet. 

Mitt järnvärde är lågt, trots tabletter så blir det lägre så jag försöker att få in mycket järn i kosten. Det är nog en av anledningarna till att jag är så fruktansvärt trött hela tiden. 

Idag blir det bland annat ett besök hos barnmorskan och ikväll är det kör. För min del blir det nog till att sitta och lyssna för jag känner mig inte bra i halsen, jag hoppas att det är nåt som försvinner lika snabbt som det kom.

Topp från Lindex gravidkollektion och kjolen är köpt i NY på A pea in the pod.


Jag försökte fota magen nu på morgonen eftersom vi har kommit in i vecka 37 men det är svårt, den känns mycket större i verkligheten än vad som ses på bilden. Ni får en update senare när jag är hemma från barnmorskan.

Helgens begivenheter


Hösten är här! 

Äntligen helg och den är redan på väg att lida mot sitt slut. Mannen har varit bortrest mycket den senaste tiden, igår kväll kom han hem från Italien och han var väldigt efterlängtad av både mig och W. Vi har inte haft en helg helg på över en månad pga resor men nästa helg hoppas jag att vi får spendera tillsammans. 
I fredags kväll kom mina bröder och deras familjer över på middag. Tacos, idol och en massa prat och skratt. Det var alldeles för länge sen sist och jag är så glad att lillebror kom på idén. Spontanitet är bäst! 

Jag och W hade tänkt oss en sväng på stan i lördags men orken tröt och vi höll oss hemma och fixade lite istället.
H hade med sig bullar hem så vi fick njuta av kanelbullens dag. Kanelbullar är nog min favorit bland fikagrejer (och morotskaka om frostingen är god). 
När W hade somnat var det dags för vuxenmiddag på tu man hand. Det var länge sen sist. Oxfilé och potatisgratäng med creamed corn till. Supergott, speciellt majsröran som blev ovanligt bra. 
Idag var vi uppe tidigt. Vi lämnade W till mormor och morfar innan vi åkte iväg och sjöng med kören på högmässan i Domkyrkan. Efteråt blev det en snabb lunch innan vi hämtade Wilma och åkte till kyrkbacken och träffade fotografen Elin som förevigade magen i det fina höstvädret. 
W var inte så samarbetsvillig men efter halva sessionen blev det bättre och mot slutet gick det riktigt bra. Elins bilder får vi vänta på så de bilderna som visas här i inlägget tog jag efter fotosessionen. 



Egentligen ville jag ta bilder för en månad sen, innan jag fick all vätska i kroppen men vi hade inga lediga helger och det var roligt att få höstbilder nu när bebisen ska födas på senhösten och det finns så vackra färger i naturen nu! Sen är det ju såhär jag ser ut nu så det är kul att ha den versionen förevigad ;-).

Nu är det bara storhandling kvar på att göra-listan för helgen men den får H klara av. Hela kroppen värker efter dagens strapatser och jag behöver ta det lite lugnt. 

Vecka 34

Magen i början av vecka 34.
 
Nu är vi inne i vecka 34, jag och magen. Vagnen är fortfarande inte beställd, jag har lite lätt ångest över det där men det ska vi fixa i helgen. När vi väntade W så var nog det mesta klart vid det här laget, den här gången har jag inställningen att det löser sig allt eftersom. Tiden att planera och förbereda finns inte riktigt och vi har nog det mesta vi behöver.
Jag får googla runt på någon bra lista över saker som kan vara bra att fixa/införskaffa i förväg. (Blöjor, nappar m.m.)
 
Idag lunchade jag på Å med två vänner, gott och välbehövligt att få prata av sig lite.  Det blev ingen bild på maten men jag åt räksalladen som var jättegod och kändes nyttig och bra eftersom det bara var sallad i basen. Som vanligt så vill jag komma igång med att äta mer hälsosamt och nu när jag inte kan röra på mig så är det ännu viktigare men problemet är att när jag inte rör på mig ordentligt så är det svårare att äta bra. Det blir lugn styrketräning en gång i veckan men jag saknar att kunna gå ut på promenad. Jag hoppas att jag känner mig pigg i kroppen när bebisen är ute (och att det inte är mängder med snö) så att jag kan gå ut på promenader när jag har lämnat W på förskolan.
 
Jag satt och höll på med bilder på datorn och bläddrade fram till 25 september förra året. Då var vi i Rom, lite varmare än dagens temperatur. Åh vad jag längtar efter en resa just nu. Jag älskar hösten men några dagar i Italien, Grekland eller Spanien skulle inte sitta fel.
 
 
 
 
 
Och W var lite mindre än nu.
 

Och så kom hösten

Den har känts i luften ett tag men nu när september är här så känns det verkligen som att den har kommit. Jag gillar hösten, jag tycker iofs att varje årstid har sin charm men hösten känns som en nystart! Att få sätta på sig koftan, nya höstboots, plocka fram höstväskorna (det kanske inte alla har men jag kör mer på mörka väskfärger vinterhalvåret och plockar undan de ljusa till våren) och tända en massa ljus.
Höstmodet får vänta till nästa höst, jag vill ha en snygg höstkappa men det vill jag inte investera i nu när jag är gravid, då får min gravidjacka (som jag köpte när jag väntade Wilma) duga.
Det jag ska köpa är en härlig kofta för den kan jag även ha när jag inte är gravid längre. Jag är så varm av mig just nu så jag har inte börjat med jacka än, på sin höjd har jag en kofta men de dagar jag har haft det så har den åkt av efter 5 minuter och så går jag i t-shirt istället.
Lindex har börjat med mammakläder igen! Tyvärr bara på nätet men jag har klickat hem en topp och ett par byxor (som jag kommer att kunna ha även efter november innan jag är i bättre form), det ska bli spännande att se hur de är, de har inte kommit än.
 
Enligt gravidappen så har 75% av graviditeten passerat nu. Det har gått så fort! Med Wilma så kollade jag appen varje dag och veckorna gick långsamt. Imorgon går jag in i vecka 31 och jag har knappt hunnit med att förstå att vi ska få en till familjemedlem!
Förra gången fotade jag magen varje vecka men nu har jag glömt/inte orkat/haft tid till det och det är lite synd, men med en liten hemma så har fokus legat på annat än mig själv.
 
Idag blev det en magbild, vecka 30 (29+6). Jeans Motherhood maternity, topp KappAhl, örhängen Efva Attling.
 
Och såhär såg magen ut i en dammig spegel i slutet av vecka 30 när W låg där inne. Kul att jämföra!
 
Det är mycket kvar som ska fixas innan november. Vi ska köpa syskonvagn, Wilma kommer att vara 19 månader när det är dags så det kommer att behövas. Ta fram, sortera och tvätta kläderna i strl 50-56. Köpa blöjor och annat smått och gott som kan behövas (har dock hjärnsläpp just nu så jag kommer inte på någonting alls). Jag ska boka en gravidfotografering, så att magen kan förevigas lite bättre än hemma i en spegel full med Ws kladdiga handavtryck. Det vore roligt att ha fotograferingen utomhus om några veckor bland färgglada höstlöv men jag vet inte vart vi kan vara, är det någon som har nåt tips om ett lugnt (att det inte är så många andra där när vi ska fota) och vackert ställe nära centrum?
 
Nu ska jag sätta igång med lite jobb. W är på föris (jag försöker att använda det uttrycket istället för dagis) eftersom det var länge sen sist så var jag kvar en stund tills hon kände sig mer hemma och började leka, jag hoppas att det går okej idag trots lång frånvaro.

Familjen växer

 
Om allt går enligt planerna så välkomnar vi en ny familjemedlem i november! Det känns härligt och jag längtar efter att få träffa den som bor i magen. Vi ville ha tätt mellan Wilma och nästa barn men det är ingenting som man kan planera men den här gången lyckades det bra ändå.
Jag har mått bättre än när jag väntade Wilma men tröttheten är enorm, så när Wilma sover middag brukar jag passa på att göra samma sak ;-).
Wilma är för liten för att förstå vad som ska hända men hon brukar gosa med magen som har växt rejält, eftersom det inte ens gick ett år emellan graviditeterna så växer magen ganska snabbt. Barnmorskan förklarade att det har med hormonerna att göra.
Jag är så glad och längtar så efter att få hålla en liten nyfödd, underbar bebis i min famn.
 
Igår var vi på ultraljud och fick se vår lilla groda.
 
Magen i vecka 15 på träningslägret. Jag fick ta det lite lugnare och skippa vissa övningar men annars körde jag på som vanligt.
 
Magen i vecka 16
The family is growing. If everything goes as planned we will have a new member in November!
 

Bf-dagen är här!

 
Nu är dagen här, då vi enligt ultraljudet har gått våra 40 veckor och Lille Skrutt ska titta ut. Endast 5% av bebisarna föds på bf-dagen så det är inte så stor sannolikhet att det skulle ske idag, speciellt inte när jag inte känner någonting alls.
Imorse var vi på besök hos barnmorskan och allting så bra ut. Blodtrycket var lite högre men fortfarande inom normalgränsen och magen hade tagit ett rejält skutt upp på kurvan, så att den till och med ligger över kurvan nu. Som min bm sa så är det ett väldigt ungefärligt mått så det är ingenting att oroa sig för, speciellt inte så här sent i graviditeten. Hon kunde känna hur bebisen låg och precis som vi misstänkte så har den ryggen till vänster och benen till höger (om jag står och tittar ner på min mage).
 
 Några bilder på magen dagen till ära.

Magen i 39+6

I bakgrunden ser ni Lille Skrutts spjälsäng.


Vecka 40 - count down

Magen igår kväll.
 
Vecka 40 är här och som jag skrev igår är det inte ens en vecka kvar till bf, 5 dagar närmare bestämt. Det betyder ju egentligen ingenting eftersom bebisen kommer när den är klar. Jag känner att magen är längre ner än tidigare, och det märks när jag ska ta på mig tröjan för den täcker inte nederdelen av resåren på byxorna.
 
 
 
 
 
 

Mindre än en vecka kvar till bf

 
Och nu väntar jag bara på att Lille Skrutt ska komma ut. De flesta i vår föräldragrupp har pluppat ut sitt barn och jag börjar bli lite otålig. Jag har ju ställt in mig på att gå över tiden men det gör ingenting om den känner för att komma tidigare ;-). Imorgon kommer en rapport om vecka 40 som vi befinner oss i nu.
 

Kvällens

Magen i vecka 39 (38+3).
 
Igår kväll hade vi middagsgäster och då såg jag ut såhär, precis samma outfit jag precis har satt på mig nu till kvällens begivenheter. Vi gjorde det väldigt enkelt för oss igår då vi hade knappt om tid, både varmrätt och dessert köptes halvfärdigt och piffades till innan servering, perfekt när man är trött och har ont om tid. Det blev fläskfilé med potatisgratäng och till dessert bjöd vi på kladdkaka med hallon och grädde.
 
På den övre bilden ser magen ser så enorm ut i jämförelse med benen tycker jag.
Klänning "A pea in the pod" , leggings Indiska, örhängena kommer från Efva Attling och de fick jag av mina föräldrar i 30-årspresent.

Förvärkar?

Jag undrar om dansen på Guldstänk startade någonting för igår morse vaknade jag vid 5-tiden efter två timmars sömn och hade förvärkar (eller vad jag tror är förvärkar), det höll på fram till 8 och jag kunde inte sova under tiden. Inatt hände samma sak, efter två timmars sömn vaknade jag med samma värk fast den kändes mycket mer än den natten innan så vetekudden fick åka fram och det var så skönt att ha den över magen och nedre delen av ryggen. Till slut somnade jag vid 9-tiden och idag känner jag mig lite mosig.
Man kan ha förvärkar lång tid innan själva förlossningen startar så jag vågar inte hoppas för mycket men det känns lite spännande ;-). Precis som på dagen igår så känner jag ingenting nu.
Idag blir en lugn dag och ikväll är planerna att spendera kvällen med min syster, det känns som en lagom aktivitet.
 
För ett år sedan idag fick jag träffa Arvid för första gången : ).

Gårdagens outfit

På Guldstänk igår såg jag ut såhär. Efter vårt framträdande på scen så bytte jag den svarta koftan mot en guldglittrig tunnare variant från Gina Tricot (som ni kan se bild på i nattens inlägg). Klänningen kommer ifrån Boob design, kofta från Cassels, väska Tiger of Sweden, armband från W A Bolin och örhängena är köpta i Italien. Skorna kommer jag inte ihåg vart jag har köpt, de är gamla som gatan men glittrar fint!

 
 

Vecka 39 - Nu börjar det bli pirrigt!

Nu är det mindre än två veckor kvar till bf, vilket betyder att även om vi går över tiden så är Lille Skrutt här inom fyra veckor. Nu för tiden känner jag mest rumpan på bebisen (det är vad jag tror iallfall), den är strax ovanför min navel och åker från höger till vänster fram och tillbaka.
 
 
 
Det här med vikten stämmer inte på mig (än så länge iallafall) eftersom jag lägger på mig duktigt med vätska... nu var det några dagar sedan jag vägde mig men fram till nu så har det bara gått uppåt. Min nattsömn blir störd men jag har tur som kan vila på dagarna. Att jag är betydligt piggare idag kanske beror på gårdagen som var väldigt lugn och vilsam.